Jag heter Clementina Salatto. Jag är dotter till en jordbrukare.
Min far hade en stark vilja.
Jag också så därför grälade vi ofta.

Det var därför som jag valde att bli lärare. Jag gillade det verkligen.
Men längst inne var jag inte lycklig.
Jag ville leva och arbeta på landet.

Att flytta tillbaka var ett känslomässigt beslut.
Jag kunde inte mycket om jordbruk, men, när du en gång väl har sett hur man odlar marken, är det som att lära sig att cykla: du behöver bara börja trampa.

Män gillar inte att styras av en kvinna.
Genom att dra nytta av min erfarenhet som lärare, satte jag ihop arbetsgrupper.
De är inte fasta, utan de roterar och internt i varje grupp känner alla att de har ansvar och en uppgift att utföra.

Det är hårt arbete.
Men det är det värt.
Här är landskapet mycket vackert.
Det finns platser där alla problem försvinner när du ser dem.

Jag går till dessa platser. Jag tittar över kullarna i riktning mot havet och hittar de lösningar jag behöver.
Eller så mår jag helt enkelt bara bra.
Min levnadshistoria är att jag har slutit fred med min hemtrakt.

Fusilli alla Norma

Clementina Salatto
Ingredienser 4 portioner:
350g Fusilli Academia Barilla
250g aubergine
150g salt ricotta-ost
350g konserverade tomater
50g lök
40ml extra jungfruolivolja
5 basilikablad
1 vitlöksklyfta
Salt och peppar för smaksättning
Gör så här

Skär auberginen i tärningar och salta en aning.

Låt dem stå i 30 minuter för att låta lite av det beska vattnet rinna av.

Häll olja i en stekpanna och sautera först den hackade löken och vitlöksklyftan.

Lägg i auberginen, låt den mjukna, tillsätt tomatsås, salt och peppar och låt det koka i 15-20 minuter. Ta bort vitlöken och lägg den vid sidan.

Koka samtidigt Fusilli-pastan i saltat vatten och blanda sedan pastan med såsen.

Tillsätt basilikan och riven salt ricotta-ost (eller eventuellt mozzarella-bitar).

Upptäck vår pasta
Santuario di Maria Santissima della Fontana, Torremaggiore (Foggia)

Benediktinerna i Badia di S. Pietro grundade kyrkan i närheten av en viktig allmän fontän. Tempelriddarna passerade här förr och därefter olika godsägare fram till dess att det blev till de Sangro-furstarnas hemvist. 
Efter feodalismens avskaffande 1810, återgick kyrkan i kommunens och kommuninvånarnas händer. Det var just de trogna invånarna som sörjde för att bekosta restaureringen av kyrkan med egna medel. 
Ännu idag kan man se värdefulla religiösa tavlor i silver och känslosamma offerverk i kyrkorna. De utgör en del av det religiösa kulturarvet. Men framförallt det mänskliga kulturarvet.

Clementina Salatto